Vaccum
Fredag 2013-09-20
Så blev det fredag. Sovit oroligt. Ville inte alls gå till jobbet, men ville inte vara hemma heller. Varit konstant illamående. Hängt mer framför datorn surfandes efter information om spridd bröstcancer än jobbat. Klockan 9.30 var det dags. Då skulle svar förmedlas. Klockan blev 11 innan jag vågade fråga hur det gått. Bästa sambons svärdotter var den jag tog kontakt med. Hon hörde av sig efter en stund. Bästa sambon tog prover och resten av familjen väntade på sjukhusets café. Samtalet med läkarna hade gått "bra". Om två veckor ska behandling påbörjas. Cancern är kronisk och kommer att behöva behandlas resten av livet. Puh. Ingen direkt dödsdom, som vi var rädda för.
Ikväll har vi umgåtts som vanligt. Förutom att det största samtalsämnet naturligtvis varit veckan som gått. Nånstans i bakhuvudet känns det som vi lurar oss lite genom att vara överdrivet positiva. Men jag tänker inte försöka ändra approach utan lever gärna i förnekelse en stund till. All tid bästa sambon får är jag tacksam för.
