Födelsedag
2008-11-27 torsdag
Dotter fyllt 20... Kommer ihåg när hon föddes. 18 timmar från första värken till hon kom ut. Jag hade väntat och längtat så länge. Gått över tiden 2 veckor. Frågat alla jag kände som hade barn, hur vet man när det är dags. Irriterande nog svarade alla, det märker du. Det känns som mensvärk, ont i ryggslutet. Jag har väl aldrig haft ont i ryggslutet... Nåja, när första värken kom så förstod jag med en gång. Klockan sju på kvällen träder jag in i bastun och då... Aj! Klockan 2 på natten gör det så ont att jag vill dö. Ringer BB och undrar om jag kan komma in. Är du förstagångsföderska, frågar de. Jaaa... Har slemproppen gått än? Neeeeh, tror inte det. Ta ett varmt bad, det brukar stanna av värkarna och ring imorgon. Tog ett varmt bad, slemproppen gick och värkarna kom ännu tätare och intensivare. Klockan blev 5 och jag trodde inte det kunde göra ondare och nu snart föder jag nog. Åkte in till BB, fick lavemang (av en barnmorska av den gamla sorten... trots att jag sa att jag precis gjort nummer 2). Var öppen bara några centimeter. Hur var det möjligt, jag som pinat mig genom hela natten? Bestämt mig för att föda utan bedövning och absolut inte liggande i den klassiska positionen. Timmarna gick... Jag testade saccosäck, hög rollator (ville egentligen föda stående, måste ju vara lättare med tanke på gravitationen)... Till slut hamnade jag på en holländsk potta! En C-formad potta, med öppning där fram. Barnmorskan drog dessutom in en jättespegel. Jag satt framför den med särade ben och värkarna kom och gick, men inget barn... Jag öppnade mig nästan ingenting. Tills slut beslöts det att fosterhinnan skulle pulperas så vattnet skulle gå. Ett litet plask blev det. Hade inte så mycket vatten tydligen. Pottan hade jag övergivit. Fick fruktansvärt ont i ryggen av den. Jag klättrade lite på väggrna istället när värkarn kom. Detta uppskattades inte av barnmorskan som flera gånger erbjöd mig bedövning. NEJ, sa jag. Jävla barnmorska som stank rök. Blä!!! Det gör ont att föda barn. Inget konstigt med det. På profylax-kursen jag gick pratade och bestämde alla vilken bedövning de skulle ha. Jag fattade aldrig det där. Hur kan man i förväg bestämma nåt sånt? Urdumt. De flesta bedövningar går mer eller mindre över till barnet. Aldrig i livet att jag skulle göra det om jag inte absolut var tvungen. Dessutom vill jag vara medveten om varje sekund, känna allt. Låter kanske lite psyko... Till slut övertalades jag att använda lustgasen. Tjohoooo... Jag flög, men hade lika förbannat ont och kunde inte kontrollera smärtan. Nej, nån mer lustgas blev det inte. Vid 10-tiden börjar krystvärkarna. Jag får inte krysta för jag är inte riktigt öppen än. Hur lätt är det??? Kroppen styr sig själv. Har aldrig varit med om nåt liknande. Hade det inte varit för att smärtan slet isönder min kropp, så hade det varit en fascinerande upplevelse. Mina krystvärkar var otroligt starka. De varade mellan en halv minut till en hel. De kom varannan minut i nästan två timmar... Jag hann knappt andas efter en värk, fören nästa kom. Däremot ville inte dotter komma. Hon tog sin tid. Till slut tittade det håriga huvudet ut och sen sa det plopp! WoW!!! Vilken känsla. Jag stod på alla fyra när hon föddes och fick henne först under mig. Fick vända mig om så hon kunde läggas på min mage. Jag har ju sett film när barn föds och de är ju sååå kladdiga och äckliga. Men när man väl ligger där så vill man bara ha det där kladdiga på sin mage. WoW, tänk att hon bott i mig! Sååå otroligt lycklig var jag! Jag klippte dotters navelsträng. Hon torkades av, vägdes och mättes innan jag fick henne till mig igen. Jag blev oxå avtorkad, sydd,m.m. men vad brydde jag mig... Mackan och cidern jag fick sen var det absolut godaste jag nånsin smakat! Och det mest underbara barn i hela världen, hon var bara min!
Dotter fyllt 20... Kommer ihåg när hon föddes. 18 timmar från första värken till hon kom ut. Jag hade väntat och längtat så länge. Gått över tiden 2 veckor. Frågat alla jag kände som hade barn, hur vet man när det är dags. Irriterande nog svarade alla, det märker du. Det känns som mensvärk, ont i ryggslutet. Jag har väl aldrig haft ont i ryggslutet... Nåja, när första värken kom så förstod jag med en gång. Klockan sju på kvällen träder jag in i bastun och då... Aj! Klockan 2 på natten gör det så ont att jag vill dö. Ringer BB och undrar om jag kan komma in. Är du förstagångsföderska, frågar de. Jaaa... Har slemproppen gått än? Neeeeh, tror inte det. Ta ett varmt bad, det brukar stanna av värkarna och ring imorgon. Tog ett varmt bad, slemproppen gick och värkarna kom ännu tätare och intensivare. Klockan blev 5 och jag trodde inte det kunde göra ondare och nu snart föder jag nog. Åkte in till BB, fick lavemang (av en barnmorska av den gamla sorten... trots att jag sa att jag precis gjort nummer 2). Var öppen bara några centimeter. Hur var det möjligt, jag som pinat mig genom hela natten? Bestämt mig för att föda utan bedövning och absolut inte liggande i den klassiska positionen. Timmarna gick... Jag testade saccosäck, hög rollator (ville egentligen föda stående, måste ju vara lättare med tanke på gravitationen)... Till slut hamnade jag på en holländsk potta! En C-formad potta, med öppning där fram. Barnmorskan drog dessutom in en jättespegel. Jag satt framför den med särade ben och värkarna kom och gick, men inget barn... Jag öppnade mig nästan ingenting. Tills slut beslöts det att fosterhinnan skulle pulperas så vattnet skulle gå. Ett litet plask blev det. Hade inte så mycket vatten tydligen. Pottan hade jag övergivit. Fick fruktansvärt ont i ryggen av den. Jag klättrade lite på väggrna istället när värkarn kom. Detta uppskattades inte av barnmorskan som flera gånger erbjöd mig bedövning. NEJ, sa jag. Jävla barnmorska som stank rök. Blä!!! Det gör ont att föda barn. Inget konstigt med det. På profylax-kursen jag gick pratade och bestämde alla vilken bedövning de skulle ha. Jag fattade aldrig det där. Hur kan man i förväg bestämma nåt sånt? Urdumt. De flesta bedövningar går mer eller mindre över till barnet. Aldrig i livet att jag skulle göra det om jag inte absolut var tvungen. Dessutom vill jag vara medveten om varje sekund, känna allt. Låter kanske lite psyko... Till slut övertalades jag att använda lustgasen. Tjohoooo... Jag flög, men hade lika förbannat ont och kunde inte kontrollera smärtan. Nej, nån mer lustgas blev det inte. Vid 10-tiden börjar krystvärkarna. Jag får inte krysta för jag är inte riktigt öppen än. Hur lätt är det??? Kroppen styr sig själv. Har aldrig varit med om nåt liknande. Hade det inte varit för att smärtan slet isönder min kropp, så hade det varit en fascinerande upplevelse. Mina krystvärkar var otroligt starka. De varade mellan en halv minut till en hel. De kom varannan minut i nästan två timmar... Jag hann knappt andas efter en värk, fören nästa kom. Däremot ville inte dotter komma. Hon tog sin tid. Till slut tittade det håriga huvudet ut och sen sa det plopp! WoW!!! Vilken känsla. Jag stod på alla fyra när hon föddes och fick henne först under mig. Fick vända mig om så hon kunde läggas på min mage. Jag har ju sett film när barn föds och de är ju sååå kladdiga och äckliga. Men när man väl ligger där så vill man bara ha det där kladdiga på sin mage. WoW, tänk att hon bott i mig! Sååå otroligt lycklig var jag! Jag klippte dotters navelsträng. Hon torkades av, vägdes och mättes innan jag fick henne till mig igen. Jag blev oxå avtorkad, sydd,m.m. men vad brydde jag mig... Mackan och cidern jag fick sen var det absolut godaste jag nånsin smakat! Och det mest underbara barn i hela världen, hon var bara min!
